Surfs Up

Surfs Up

Vår kväll i surfers började klockan fyra då vi var klara med campuset och skolan och vi begav oss in till stadens kärna. Vi verkar ha någon förbannelse över oss om att vi alltid går fel hela tiden för ju mer vi letade efter huvudgatan desto längre bort hamnade vi. Dock fick vi nöjet att gå ner och känna sanden mellan tårna och blicka ut över stilla havet. Det var dåligt väder men ändå var stranden packad med badare och surfare.

Efter att ha gått runt Q1 några gånger (världens högsta lägenhetshus) så hittade vi dock till Hardrock Café och huvudgatan, en gata full med märkesbutiker och rika människor, precis som det ska vara. Samt i änden av det hela, den omtalade Surfers Paradise skylten. Nu kändes det verkligen som om vi var framme. (bilder kommer på onsdag)

Vi vandrade runt lite i butiker och funderade på vart vi skulle kunna söka ett jobb och gick sedan till McDonalds och åt hamburgare (nu är vi fattiga studenter, som tur var kostar en BigMac 21krona).

Då det är vinter här blir det mörkt fort så vi bestämde oss för att åka hem igen, klockan var då sex och vi tog några djupa andetag och begav oss mot buss stationen.

Tre bussar, ett tåg och nästan fyra timmar senare så kom vi äntligen hem. Kollektivtrafiken flöt på riktigt bra faktiskt men att åka fram och tillbaka från Brisbane till Surfers tar lika lång tid som att åka mellan Brisbane och Singapore. Helt värdelöst verkligen.

Väl hemma ringde jag CSN och fick de glada nyheterna om att mitt studielån hade blivit beviljat och att jag ska få mina pengar om två dagar. Allting har hittills klaffat bra och vi har haft en stor skopa flyt men det behövs verkligen här, på andra sidan jorden.

Nu ska jag sova, eller försöka i alla fall. Axel har försökt att övertyga mig hela dagen om att det finns Döds-spindlar överallt!