Highway to Hell

Idag har det vart en riktigt spännande dag faktiskt. Då jag och Axel hade planerat att dra in till Surfers idag för att leta boende så började vi redan igår kväll att ta reda på hur vi skulle ta oss dit. Våra kontakter på CIS hade sagt att det skulle ta runt en timme så det var vad vi ungefär planerade för. Tidigare har jag som ni vet klagat på det puckade busssystemet men nu fick jag verkligen spader. Det skulle enligt Australiens motsvarighet till SL eller Dalatrafi ta tre och en halv timme för oss att komma till surfers!

12 minuter från Gardner Road (vår gata) till Mt Gravatt (ett köpcentrum)
45 minuter från Mt Gravatt till Brisbane centrum
1 timme 10 minuter med tåg från Brisbane till Nerang (centralen utanför surfers)
40 minuter med buss från Nerang till Brisbane

Plus all väntan

Ska man dessutom till Griffith GC så tar det en kvart till!

Efter att ha läst den tragiska historian om kollektivtrafiken så ville jag ge upp, aldrig att vi skulle lyckas vinka till tre bussar och ett tåg. Så jag började prata med några från Australien som jag hade på min msn. Det var då jag fick tag på Daniel.

Historian om Daniel är riktigt spännande faktiskt, jag har en vän som heter Anna från Ludvika men som har släkt i USA. Där hade hon vart på en middag eller liknande tror jag med någon av sina kusiner och fått en mailadress så att de skulle kunna hålla kontakten. Men vad de inte hade lagt märke till var att de hade stavat fel på mailadressen. Resultatet var att Anna och några andra i hennes släkt började skicka personliga mail till adressen. Adressen som inte alls tillhörde någon i hennes släkt, utan Daniel från England som bodde i Australien. Daniel som efter några mail förstod problemet svarade och berättade hur det låg till, de skrattade åt det men fortsatte att prata lite ibland över msn.

Något år senare när jag började prata om att jag skulle till Australien kom Anna på att hon hade en msn kompis därifrån och kanske skulle han kunna ge mig några tips. Jag fick Daniels msn och det visade sig att han också pluggade på Griffith, men han studerade till pilot. Vi pratade några kvällar innan jag åkte och bestämde oss för att träffas en dag när jag kommit ner.

Nu satt jag fast utanför Brisbane, fängslad bakom satans kommunaltrafik men då jag berättat mitt problem så utbrister Daniel ”Ey, I am at the gym at Mt Gravatt tomorrow morning (typ 5 minuter från oss) and I will gladly drive you down to surfers mate!”. Dags att köpa en lott?

1 kommentarer:

Anonym | 17 juli 2008 kl. 11:22

aaah,jävla turgubbe!!
har inte hittat bloggen förrän nu... (puckad, i know) Men det låter som ni har det riktigt bra det jag läst fram till det här inlägget iaf. Det är så kul att läsa när du skriver så bra. (nörd att tänka på sånt, men hey that's me) :D Krams