SAMOA

SAMOA

- Ja hallå det är Nicklas?
- Hey det är Luke, vill du åka med till Samoa i Mars?
- Va?
- Jojojo det har blivit ett fel på Virgin Blues hemsida så du kan åka till Samoa för 200dollar!
- Eh, jo det är väl självklart!
- Toppen, då bokar jag åt dig också, pratar mer senare, måste ringa fler!


Ungefär så lät det idag när Luke ringde mig. En av hans vänner som jobbar på Virgin Blue berättade att det var ett fel på deras bokningsystem och de hade råkat lagt ut flera resor till ett för billigt pris och han tipsade oss om att dra nytta av deras fel. Det gjorde vi också så nu ska jag och Luke åka till Samoa i slutet av Mars. Vanligt vis kostar resan någonstans mellan 4500-5500kr tur och retur och nu fick vi vår resa för 950kr tur och retur! Det är billigare än att åka tåg till GBG!!! Luke försökte få tag på flera biljetter, men han fick inte tag på Desiree och Axel velade en minut för länge. Alla biljetter sålde slut på en halvtimme...

Kommer bli sjukt kul, bara jag och Luke i en hel vecka på ännu en tropisk ö!


Ytterligare en röd nål på min världskarta!

Sista vardagarna

Sista vardagarna

Nu är det snart över. I skrivandets stund har jag en lektion och en föreläsning kvar, sen är jag klar med denna termin. Har bara proven kvar efter det men det handlar bara om timmar. Denna vecka har gått i repetitionens tecken. Läsa alla sammanfattningar och stödord från genomgångarna för att färska på vad vi har lärt oss hittills. Tycker att det går ganska bra än så länge och är inte orolig för de kommande proven.

I tisdags började vi morgonen med att surfa, jag, klemens, thomas, johannes och Axel drog till the Spit. Vågorna var bra men få vilket gjorde att tjugo personer kunde jaga samma våg vilket get en nybörjare som mig en väldigt liten chans att åstakoma något. Men det var en fin dag i alla fall och jag hade några bra åk samt så kan jag konstatera att våtdräcktssäsongen är över. Nu är det bordershorts och rashguard som gäller! Senare under tisdagen så gymmade jag och läste Employment Relations.

Under onsdagen hade jag träningsvärk i hela kroppen och att åstadkomma något var svårt. Läste mera Employment Relations och hade min sista föreläsning i just det ämnet. På kvällen hade Thomas lagat Spagetti och köttfärsås till alla så vi åt tillsammans och avslutade natten med att kolla på Jarhead.

Idag hade jag som vanligt skola hela dagen, från 8 till 20. Men föreläsningarna var korta och intressanta då de egentligen bara repeterade terminen som gått. Lektionerna var väldigt intressant förutom att jag vart lite kinkig på min Government Busines Relations lärare som började dra citat ur Michel Moores film "Farenheit 9/11 som handlar om kriget i Irak". Det är en bra film men absolut inte bevisad att den ska vara sann. Men men, det var ju sista lektionen så han fick hålla på...

Jag slutade klockan 7 istället för 8 och han hem precis i tid för att hjälpa Emilie, Karen och Desiree att laga sushi. Det var verkligen jättekul, och resultatet vart perfekt, sushi är både enkelt att göra och väldigt billigt och vi kommer göra det många gånger till känns det som.


Klockrent resultat, tror jag ska söka jobb på Sushi Train!

Vårstädning, eller nått

Vårstädning, eller nått

Det har även idag vart en lugn dag, började morgonen klockan 10 med frukost och en dokumentär om hur man beställer mat på Kinesiska??? Efter det vart det till att tvätta alla kläder, handdukar och sängkläder som finns och dammsuga hela lägenheten.

På kvällen hade vi en vår tonfiskmiddag igen så klart och i morgon ska vi ut och surfa.

Calvin från Singapore fyllde år idag också så han bjöd på Pizza nere vid poolen men det vart kallt så vi gick in och satte oss vid tvn. Det var riktigt trevligt i alla fall.

---

Offtopic!

På fredag är det Helloween-fest på universitetets bar, självklart måste man klä ut sig också så nu är min fråga. Vad/vem ska jag vara på fredag?

Summering av helgen

Summering av helgen

Har inte skrivit på några dagar nu, har vart ganska intensivt. Förutom fredagen då som sniglade sig förbi som en följd av på oplanerade hajk. Sov middag en tre - fyra gången och käkade mat. Väldigt ohäftig dag.

Justja, under hela helgen har det vart ett Indy 300 race i Surfers Paradise. Detta betyder att de har byggt om hela Surfers Paradise till en enorm bilbana och nu under helgen körde de allt från Indy 300, Formula 3 och Stockcars. Vi hade biljetter tills på söndag men då staden var proppad med folk valde vi att gå ut på lördag kväll. Det visade sig att en biljett för att komma in på Cocktails and Dreams skulle kosta närmare 200kr men då vi känner Helena så fick vi 10 VIP biljetter och fick gå förbi den milslånga kön, sånt gillar vi.

Väl inne på Cocktails var det ett hav med folk och det var svårt att röra sig. Roligt var det dock. Jag valde att åka hem tidigare med några andra vänner från the Village och sen fick vi ta hand om några som hade haft det lite "för roligt" under kvällen. Jag gick dock och lade mig tidigast av alla den kvällen för att vara 100% till Indyracet dagen efter.

---

På söndagen vaknade jag tidigt för att vi skulle med bussen redan klockan 10. Tillsammans med Emilie, Desiree, Thomas, Thomas och Karen så drog vi oss in till ett pulserande Surfers. Vi visste inte riktigt vad som väntade oss men då bussen åker förbi en bit av banan så kunde man känna suget i bussen när bilarna på andra sidan stängslet susade förbi i hundratals kilometer i timmen. Peppade till tusen hoppade vi av bussen och gick mot huvudingången. Där löste vi ut biljetterna, fick armband och passerkort och vi var redo.


Kartan över området

Vi kom in precis i tid för att se förarnas parad när de åkte förbi i sportbilar och vinkade. Samtidigt hade militären en flyguppvisning med två Blackhawk helikoptrar som susade ovanför höghusen och plötsligt från ingen stans bröt en F-111 (jaktplan) ljudvallen ovanför staden. Adrenalinet var i topp och tävlingen började.


En av de många bilarna, svåra att fotografera, gick ganska fort

Vi hade till en början ganska dålig platser då vi hade köpt den billigaste biljetten för att få gå in på området. 350kr för bara inträdet. Ville man sitta i en publik skulle det kosta nästan det dubbla. Men vi kollade ett race och gick vidare. Då han vi även se massor med bootbabes, utställningar och äta cron-dogs. Vi lyckades även få gratis Indy Flaggor av en vakt.


Thomas med två bootbabes, mycket viktigt att fotograferas med dem tydligen

Vi vandrade runt nästan hela banan och när de hade kört två race ville vi ha bättre platser.

Jag: Ska vi inte fråga om vi får gå upp i ett höghus och kolla från taket?
Emilie: Klart vi inte får det, de är ju privata!
Jag: Det vet du inte förrens du har frågat!

Mycket riktigt, tio minuter senare stod vi på taket av ett 12 våningshus och såg ut över nästan hela banan. Precis i tid för att se helikoptrarna komma tillbaka och zickzaka mellan husen igen.


Utsikten från taket

Därifrån såg vi ett race till och sen bestämde vi oss för att avsluta dagen med att gå och äta. Det var på vägen ut jag hittade två utställnings områden som vi hade missat innan. Jag bestämde mig för att träffa de andra vid restaurangen senare och utforska lite själv. Då hittade jag en fotbollsplan full med militärfordon, bepansrade bilar, trupptransporter och till och med en Tigerhelekopter. Efter att ha smörat lite för piloterna fick jag peta lite på en Hellfire missil och även få en FlyArmy keps! Mycket värt.

Gick även in på Bundabergs öltältsområde, försökte få gratis Coca Cola i ett annat tält och såg en bilutställning. Sedan mötte jag upp de andra och tillsammans käkade vi en middag på Kamekazi som är ett trendigt japanskt uteställe vid Circle of Cavill.

På bussen hem hände dock den skummaste grejen hittills. Då jag hade blivit solbränd i ansiktet, hade på mig min FlyArmy kepa och viftade med min flagga så tyckte alla att jag såg ut som ett riktigt Indy fan. Så de tog bilder av oss, då hör jag mannen framför mig fråga mig.

Mannen: Jag skulle vilja köpa din flagga!
Jag vart väldigt fundersam, jag fick den ju gratis inne på området.
Jag: Varför då?
Mannen: Jag har en fyraårig son hemma som inte kunde komma till Indyracet och han skulle bli väldigt glad av den flaggan.
Jag: Givet vis, här har du. Sade jag och räkte över flaggan till honom.
Mannen: Nej jag vill köpa den av dig
Jag: Men det är ingen fara, ge den till din grabb. Han behöver den säkert mer än vad jag gör.
Mannen; Nej du får 10dollar för den (50kr)
Jag vart minst sagt överraskad.
Jag: Du får den gratis, inget problem. Men okej då.
Mannen: Bra här har du, nej vänta jag har bara 20dollar sedlar (100kr). Äsch det gör inget, du får en sån istället.

Då var det bara att tacka och ta emot. Det roligaste var dock att mina vänner som också hade likadana flaggor satt och gapade ! Hoppas killen blev lycklig bara!


Så ser man ut på Indy

Heja Sverige

Heja Sverige

Jag orkar inte ens börja prata om Aftonbladet, men media överlag spenderar största delen av sin tid med att peka ut alla fel som finns med Sverige. Problem med jämställdhet, skatter och sociala system, levnadsstandard och bnp. Vi är inte bättre själva, aldrig är vi nöjda utan vi ska alltid klaga på någonting som har med Sverige att göra.

Men ärligt, vi vet helt enkelt inte hur bra vi har det. För om man kollar fakta, så är det inte bättre någon annan stans. Precis, Sverige är världens bästa land. Vi har kanske inte högst BNP och statsskulden är stor men våra sociala system är en förebild för andra länder och vår levnadsstandard är oöverträffad.

Tre av mina fyra klasser i år har tagit upp Sverige som ett exempel på hur ett land ska styras, flera av våra böcker skriver om hur bra det är att bo i Sverige och varför människor runt om i världen drömmer om en svensk standard.

Så visst kan man klaga på skatterna, vår ekonomiska situation och så vidare. Men det finns ingen annan som har det bättre.

Spontanitet i sin bästa form

Spontanitet i sin bästa form

Efter en lång torsdag, efter att ha vart på universietet i tolv timmar, ätit pankakor, gymmat och pluggat så såg jag framemot en lugn kväll framför några avsnitt av South Park eller bara hänga med de andra vid poolen eller på balkongen. Vi åt middag och funderade lite på om vi skulle se en film tillsammans i uppehållsrummet. Det var då det hände.

Jag vet inte om det var Luke eller vem det var men förslaget att vi någon helg skulle bege oss till Lamingtons Nationalpark och vandra ut till ett känt vattenfall och vid skymningen se lysmaskar på den stora Picknick rock. Det verkade intressant men med allas prov och planer skulle det vara svårt att passa in och vi skulle antagligen inte vara möjligt.

Det var då Luke sade:

- Vi kan göra det nu.

Först trodde vi han skojade, men bara en halvtimme senare (klockan var då 10:45) så var vi redo, vi skulle ut på natt hajk. Vi var totalt sju stycken, Thomas, Luke, Axel, Desiree, Emilie, Jag och Nir. Vi körde i lite mer än en timme en lång och ringlande väg upp till toppen av Green Mountain, och O'Reillys campingplats.


Vi hade två bilar, jag åkte med Desiree och Emilie och vi var pepp som vanligt

Därifrån började vi vandra en stig rakt in i regnskogen. Först kom vi till en väg med hängbroar ca 10m ovanför marken och även en utsiktsplats i en trädtopp nästan 30m ovanför marken. Då var man som högst upp på berget, vinden ven men det var inte kallt ändå. Vi var på toppen av Guldkusten, och såg ut över den mest stjärnklara natt vi någonsin har upplevt, till och med klarare än nätterna i Fiji.


Skylt, det såg lovande ut


Grymt coolt att springa runt 20m ovanför marken, i totalt mörker


Mycket klättra vart det, men det var det värt


I utsiktstornet, 30m ovanför marken.

Vi klättrade ner från utsiktstornet och fortsatte vandra in i skogen. Förutom de två ficklamporna och den upplysta skärmen från min kamera var det totalt svart. Bara stjärnorna bröt mörkret.

Efter att ha vandrat i en timme till, längs med raviner och enorma Fig-träd och träffat på en spindel av storleken större så kom vi fram till Picknick Rock. En stor klippa full med lysmaskar. Först såg man bra en eller två, men när vi stängde av alla lampor och lät ögonen vänja sig så var det plötsligt hundratals. De såg precis ut som små blå dioder uppsatta på en vägg. Riktigt märkligt, riktigt häftigt. Efter Picknick rock var det bara en halv kilometer kvar till vattenfalls gläntan som var vandrigens slutpunkt. Mitt ute i ingen stans i regnskogen växte det palmer och trädtopparna öppnade sig till en glänta. Där låg vi på en enorm sten bara några meter bredvid ett vattenfall och tittade mot den klara himlen.

Där var vi, sju vänner, alla utom Luke, totalt på andra sidan jorden, mitt ute i ingenstans, omringade av regnskog och bara såg upp mot den klaraste stjärnhimmel vi någonsin har sett. Det var en upplevelse jag aldrig kommer glömma. Allt var så lugnt, allt var så vackert, allt var så fridfullt. När det inte kändes som om det skulle kunna bli bättre på något sätt, så hände det. Plötsligt började stjärnor falla. På bara tio minuter såg vi över sex stjärnfall, stora och klara och kvällen nådde sin absoluta höjdpunkt.

På stenen, mitt i ingenstans. Borde vi göra reklam för Griffith?

Jag vet inte hur länge vi var där ute, allting mellan en kvart till en timme. Men tillslut valde vi att gå tillbaka, då vi nu visste vägen fick vi upp ett bra tempo och en timme senare stod vi vid bilen igen. Klockan var nu strax innan fyra på morgonen och solen började gå upp. Så vi åkte den slingriga vägen tillbaka till surfers. På vägen såg vi tre kängurus (var av en hoppade in i Lukes bil, inte farligt, bara en vänskaplig knuff), några wallabys och ett tjugotal kor som vandrade fritt. Vi kom hem klockan 5:16, totalt utmattade men oj vad vi var glada.

Klockan 10 satt jag dock i föreläsningssalen igen och under två timmar lyssnade jag på en föreläsning angående hur valutakurser ändras och hur staten kan påverka dem. Hela tiden tänkte jag dock på hur lycklig jag är. Jag bor i ett magiskt land med vänner från hela världen och varje dag får jag möjligheten att uppleva nya saker som andra bara kan läsa om i böcker och på Wikipedia. Jag kunde välja att plugga vart jag ville, jag valde andra sidan jorden. Jag surfar på morgnarna innan jag går till skolan och jag kan göra vad jag vill när jag vill.

Jag är så lyckligt lottad att jag kommer från Sverige som låter mig göra vad jag vill. Därför förstår jag inte varför inte andra tar samma chans som jag har tagit. Prova på något annat än Heybaberiba och Falukorv. Se vad som finns på andra sidan Danmark. Bara ta ett djupt andetag och kasta dig in i verkligheten. Du kan vara helt lugn, du kommer klara dig, utan tvekan. Så vida du vill förstås.

Angående Boende

Angående Boende

Fick ett mail med frågor angående boende och tänkte dela med mig av svaret här

Vart som är bäst och bo är beroende på var du vill spendera din tid. Ska du vara mycket på universitetet så är ju campus antagligen det lättaste alternativet då du kan gå till skolan. Griffith Uni Village är det dyraste alternativet och också det alternativ där du får minst för pengarna. (Har dock hört att metron on central höjer sitt pris nästa år men vet inte hur mycket). Dock har uni village bäst läge och mest folk. Metron och Nexus är helt dött men det är fest varje kväll i the village. Beror också på vad du är ute efter.

Men metron är lätt fräschast, eget badrum och snygg anläggning. The village är typ bara baracker med Ikea inredning...

Nexus vet jag inte mycket om, men det ska vara ganska likt Metron.

Vad gäller åldern så är medelåldern på 21-22 på the village. På universitetet är den lite lägre.

Annars om du inte är sugen på att bo på campus så kom till skolan och fråga om boende där för under orientationweek har de en buss som åker runt till olika lägenheter runt om skolan som är lediga. Helt gratis är det och man kan få massor med hjälp. Det är väldigt svårt att göra något från Sverige.

Personligen skulle jag absolut inte valt något annat än The Village under min första termin. Så många människor man har lärt känna och alltid något att göra. Det är grymt kul här, trots att lägenheterna är ganska skabbiga och det är dyrt.

Uni village: (priser per vecka om inte annat anges)
Hyra: 174dollar
Vatten och el: 6dollar
Internet: 40dollar / månaden
Parkeringsplats: 13dollar
tvättmaskin: 2dollar / gång
torktumlare: 1dollar / gång

Alltså finns det många gömda kostnader. Det är dyrt och antagligen inte värt det men ska man stanna här i 3 år så är det bra att börja här första terminen.

Ändringar

Ändringar

Det börjar dra ihop sig mot en ny termin och jag har fått många förfrågningar av personer som vill hit och studera vilket jag tycker är väldigt roligt. Hoppas ni har någon nytta av bloggen och att ni tar chansen att bege er utomlands och plugga. Inte nödvändigtvis Australien men det är ett väldigt bra ställe för en svensk att flytta till.

Så om ni har några frågor så tveka inte att höra av er, hjälper så gott jag kan med allt!

Facebook: Nicklas Danko

---

Funderade också på en annan sak, har en stadig besökarskara på 70 personer om dagen och då jag vet att jag inte har skrivit så mycket de senaste veckorna undrar jag om det är något ni vill se mer av, eller om jag bara ska fortsätta dela med mig av min vardag. Som för mig har blivit en vana. Eller vad tycker ni?

För att utöka bloggen lite har jag lagt till några vänners bloggar som också bor här nere.

Tillskottet idag är Nir och Desirees blogg, de är inte på svenska men det är bara att använda översättningsverktyget www.google.com/translate så går det att läsa.

Foton

Foton

Hittade två bra foton när jag laddade över bilder.



Mexikanarna, Thomas och jag efter två timmars brottning med stilla havet.


---



Hela gänget kvällen innan Regu var tvungen att fara. Mycket kärlek på 60kvm

Körkort

Körkort

STORA NYHETER!

Idag följde Desiree med mig till Australian Council of Transportation och hjälpte mig att översätta mitt körkort till ett Australiensiskt. Det tog 15 minuter, ett fotografi och 50dollar senare så får jag kör hur mycket jag vill på fel sida av vägen. Det här kommer bli väldigt spännande! Ska ut och prova mitt nya tillstånd antagligen i morgon.

Samt så älskar jag valutaväxling. Igår låg 1 dollar på 4.77. Det är en krona billigare än när jag åkte hit. Alltså får jag ca 15-20% mer för pengarna idag än då! SWEET!

Annars inget speciellt, har lagat lasange med Emilie och ska ut i kväll då vi har blivit bjudna till Cocktails då de har någon skönhetstävling där.

Billabong

Billabong

Hade provanställning på Billabong Surfers Paradise i tisdags. En riktigt snygg butik mitt på huvudgatan i Surfers. Fick spendera fem timmar med att möta folk i dörren, kolla igenom väskor och hänga runt saker i butiken.

Trots en cool grupp människor och ett schysst märke så trivdes jag dock inte. Få se om de vill ha mig eller inte men funderar starkt på att säga nej även om jag skulle få jobbet. Om jag skaffar ett jobb nu vill jag ha det under en längre tid. Vilket förutsätter att jag ska trivas. Just nu är det dock bara lite mer än en månad kvar tills jag kommer hem till Sverige igen så att börja jobba innan vore kanske egentligen dumt. Ska försöka prata vett med dem på Calvin Klein innan jag åker hem för att se vad som händer nästa termin.

Mycket och inget

Mycket och inget

Har inte hunnit med att skriva på länge nu vilket beror på olika mixar av skolarbete, surfing och vänner. Men headlines denna vecka har vart följande.

Surfing i Corrumbin i STORA VÅGOR
Canadian Thanksgiving
Samt the loss of MR G

Söndag, Måndag och onsdag gick i surfingens tecken och ena dagen bjöds det på kaos i surfers. Öppna stränder suger verkligen om inte vädret är perfekt. Måndag var det Corrumbin som gällde och i onsdags the Spit. Mitt favoritställe är helt klart the spit, slutet på surfers och mainbeach vid en skyddad stenpir.

Jag surfade med mina Mexikanska vänner samt Axel och Thomas ena dagen för att sedan surfa med Team Österrike den andra. Alltid lika spännande.

Men nog pratat om det. Över till det viktiga. Igår lämnade Mr G oss. Hans pappa har blivit allvarlig sjuk och ligger i livsuppehållande maskin just nu. Ska genomgå en operation på måndag med osäkert resultat. Därför var Mr G tvungen att fara hem för att om saker blir sämmre vara tvugen att ta över familjeföretaget. Därför hade vi ett grinigt farväl igår kväll. Emilie som var tillsammans tog det så klart värst och var helt förstörd i morse. Dämpad stämning i kvarter 9.

Axel och Luke satt och spelade gitarr hela kvällen, Regu (Mr G) fick prata med alla och vi fick alla signera en Griffith Tröja åt honom. Kommer verkligen sakna honom och hoppas att han kommer tillbaka!

Händer och fötter

Händer och fötter

Det är mycket som har hänt men jag har inte haft tid att skriva. Jag skriver en utförlig rapport i kväll. Just nu är klockan 5:53 och det är vågorna som lockar!

Höres snart!

Födelsedag och poolparty

Födelsedag och poolparty

I Fredags så firade vi både Axels och Anna från Mexikos födelsedagar så vi bokade bord för 20pers på Lone Star Steakhouse och gav oss iväg klockan 8 då alla hade slutat för dagen. Efter att ha avnjutit någa kilo biff så drog vi vidare in till surfers för att försöka gå på Hardrock Café men klockan hade blivit så mycket så vi skulle bara kunna stanna en timme. Istället drog vi till Twenty1 och Cocktails och drog oss hemåt fyratiden. En lyckad men väldigt spontan kväll.

Idag var det poolparty som gällde. För 7 dollar (ca 30kr) så fick man äta och dricka hur mycket man ville hela dagen vid poolen. Ett dåligt väder gjorde det dock svårt att bada så vi hängde vid the BBQ area istället. En intressant men tråkig dag skulle jag kunna säga och hade det inte vart för att jag ska surfa i morgon så hade jag vart deppig. Men nu ska jag ju det så då finns där ingen tid för att sura.

God natt Sverige! Och förresten! Grattis Carro!

---

Sen vill jag också bara berätta vilken lycklig människa jag har blivit efter att jag bytte till Mac och köpte en iPod Touch, allt fungerar så otroligt bra så det skulle kunna vara magi. Remote och dela nätverk gör mitt liv så mycket lättare!

Julafton!

Julafton!

Idag när jag kom hem från skolan så låg det en grön lapp i min brevlåda. Det stod att jag hade ett paket att hämta ut i receptionen.

Jag gick till receptionen och hämtade ut ett stort grönt paket med posten loggan i högra hörnet. Hjärtat klappade och svetten började rinna, vad kan det vara?



Då jag bor i ett eko-skyddat land så måste paketet ha en innehållsförteckning och bara synen av den fick mig att dansa av lycka!



I paketet låg det en svart tröja, två påsar med djungelvrål, en påse Ahlgrens bilar - lakrisdäck, en pumpa, några höstlöv från Sverige, det bästa ur senaste DV Man magasinet och... EN PÅSE TORTELLINI!



Jag sprang runt och tjöt, dansade, grät och skrattade och kysste påsen ömt. Vissa lagrar champange och cigarrer tills när de får barn eller gifter sig. Men denna påse, är fan heligare alltså. Måste hitta på något som gör det värt att sprätta den enda påsen med Barilla tortellini med kött på den här sidan ekvatorn.

Poolen

Poolen

Idag fick vi nöjet att hjälpa vår vän Ji med hans projektarbete i Visual Art. Han ska skriva ihop ett modemagasin och frågade oss om jag och Axel ville stå modeller för honom vilket vi självklart tackade ja till. Han fotade oss vid poolen, poserande med våra surfbrädor i hopp om att få en Street aktig bild. Hoppas att det vart bra.

Det mest ironiska idag var ju dock att det har varit 28 grader hela dagen men när Axel gick upp ur poolen gnällde han på att det var kallt. När jag nyss kollade Falu-Kurirens hemsida såg jag att ni tydligen har -2 grader nu på tisdagsmorgonen...

Fiji - Söndag

Fiji - Söndag

Idag hände inte mycket mer än att vi vaknade sex på morgonen för att ta oss till flygplatsen, checka in och flyga iväg klockan 8:30. Flyget vart försenat till klockan 9, tog 4 timmar och ett pålägg på två till. Vi kom alltså fram klockan tre på eftermiddagen. Efter det tog det två timmar till Brisbane och ytterligare en halvtimme till universitet. När vi var hemma var vi rejält trötta men oj vilken resa vi hade haft. Nio dagar i paradiset tillsammans, åtta riktigt bra vänner. Vi har mött Fijianer, spindlar, hajar, delfiner, medicinmän, havsormar, stingrockor, sjöstjärnor och myggor, längst vita stränder överfulla med palmer. Som taget ur en film.




Solnedgång vid Bounty Island


"I didn't know paradise was called Fiji - Tomas

Fiji - Lördag

Fiji - Lördag

Idag var det Thomas födelsedag så vi hade köpt honom en massage och medans vi väntade på honom så vandrade vi runt på Coralviews stränder. Långa vita stränder med hängande palmer, stekande sol och lugnt vatten. Det började sakta gå upp för oss att vi skulle vara tvungna att lämna detta paradis land, men skämtade om att det skulle kännas tungt att åka hem till vårt andra paradis, Surfers Paradise...

När Thomas massage var klar åt vi lunch, tackade alla på ön och vart utskjutsade till vår katamaran för sista gången. Nu fick vi åka i fem timmar för att ta oss tillbaka till Nadi. På vägen dit hade vi en djup diskussion i hur vida man kan bli solbränd eller inte genom ett fönster. Vad tror ni?

När vi kom fram till hamnen hade vi 7 minuter på oss innan vår buss skulle ge sig tillbaka till vårt hostel, men självklart jobbar man bäst under tidspress och jag och Thomas han båda två köpa varsin drink inklusive glas på Hard Rock Café annan bussen brummade iväg.

Vårt hostel för natten var Horizon Hostel, som låg vägg i vägg med Smugglers Cove som vi sov på första natten. Kändes konstigt men bra att avsluta kvällen och resan i samma hängmatta som Nick, Nick och Nick hade börjat äventyret i en veckan innan.

Fiji - Fredag

Fiji - Fredag

Vi stannade två nätter även på CoralView så efter en lugn dag och en god natts sömn så vaknade vi tidigt för att äta frukost och ge oss iväg på ännu en utflykt. Vi åkte båt i cirka 45 minuter och hamnade på en ö där vi fick vandra in i ett berg och ner till en vattenfylld grotta. Väl inne i grottan snorklade vi runt och målet var att dyka under en vägg i grottan och komma ut i en annan grotta, en limestensgrotta med runda väggar och kristallklart vatten. Grottan var verkligen häftig att se och det sägs att har man inte sett den grottan så har man inte sett Fiji. Guiden påpekade hela tiden hur lyckligt lottade vi var som fick se den då många Fijianer drömmer om att få besöka den men aldrig får möjlighet.

På vägen tillbaka så upplevde vi en av resans höjdpunkter, plötsligt från ingen stans kom det fram 7-8 delfiner runt vår båt som hoppade vid vår sida. Jag har aldrig sett delfiner förut och det var verkligen coolt att se.

När vi kom hem så var det dags för mat igen och efter det mer stek i solen. En varsin solstol och lite solkräm så var eftermiddagen gjord.



När kvällen började närma sig så gick jag, Desiree, Emilie, Anneleen och Nick upp till toppen av ön för att se solnedgången, känna lite på den tropiska miljön och nästan gå vilse. Nick som under dagen hade köpt en bastkjol tog med den till toppen och vi alla poserade i äkta Fiji-anda. Fotografierna kommer antagligen att hamna på Facebook någon gång våren 2012...

På kvällen så var det fest, det var trots allt vår sista natt ute på öarna så tillsammans med några vänner från Argentina och några Skankinavians från Danmark så spelade Kings hela natten. Vi försökte även sova i en hängmatta men då det blåste för mycket vart det sängen någon gång klockan 3-4...



Att ha en blomma i örat är så Fijianskt det kan bli, men det är inte bara något trendigt blingbling. Nej det har faktiskt en mening. Att ha den i vänstra örat betyder att man är singel, i högra så har man stadigt sällskap

Fiji - Torsdag

Fiji - Torsdag

Efter en orolig natt så vaknade vi till ljudet av en fijiansk kille som försökte härma en japan samtidigt som han spelade ukulele. Vi åt frukost och vart upphämtade av katamaranen igen för att ta oss till vår sista ö. Efter en timmes transport släppte de av oss på Coral View resort som var den turistigaste resort vi sött på hittills. Allting var mycket dyrare och det liknade mer ett hotell än någn av de andra destinationerna. Efter som vi fortfarande var trötta så tog vi en lugn dag och chillade i hängmattorna och solstolarna.


Jag och Tomas gör vad vi gör bäst!

På kvällen var det Crazy Hat Party, No hat no dinner så alla var tvungna att komma på en hatt galen nog för att du skulle förtjäna din middag. Emelie kom tvåa med en blomsterkrans.




Under kvällen satt jag och pratade med Dean från London och Andres från Amsterdam om hur jag har lyckats att ta mig till Australien redan som 18 åring. De var mycket avundsjuka och båda skulle komma och hälsa på mig när de kommer förbi Australien om någon månad. Jag försökte förklara för dem att i Sverige kan vem som helst som har gått ut gymnasiet med godkända betyg ta ett statligt lån och plugga vad dom vill vart dom vill. Dom kunde inte förstå det, och framförallt kunde de inte förstå varför inte fler Svenskar tar den chansen. Jag försökte förklara det för dem, men det gick inte, för det vet inte jag heller svaret på...

Fiji - Onsdag

Fiji - Onsdag

Idag skulle vi byta ställe igen. Efter en frukost så hämtade katamaranen upp oss igen och tog oss den här gången dock inte till en ö utan till Awesome Adventures Wanna Taki Live Abourd Cruise. En båt som varje morgon ankrar i en ny bukt och därför alltid har en ny utsikt. Det enda vi visste angående den båten innan var att den varje vår hyrs ut som hostel till alla tävlare under "The Fiji Pro Surf contest". Bara kännslan av att få sova på samma båt och kanske i samma säg som Kelly Slater, Mick Fanning, Andy Irons och gänget var nervpirrande.

Det första vi gjorde var att bada lite och upptäcka att man kan hoppa från båtens topdäck ner till vattnet, ett fall på ungefär 5 meter. Jämför man med hopptornet på Lugnet så var det här en baggis. Efter några hopp och flertalet konster så drog jag och Adam på oss Cyklop och snorkel och simmade in till stranden för att spana på lite fler koraller. När vi sedan kom tillbaka såg vi att de andra hade lämnat båten för att ta en tur till en ö lite längre bort som tydligen skulle ha en speciell strand. Efter lite tjat så fick vi skjuts ut dit och vi hamnade på en ö som tagen från Lost eller Cast away. Några av oss stannade och stekte på stranden medans vi andra traskade i palmskogen och plockade kokosnötter, öppnade dem och drack kokosmjölk. Adam och Tomas hackade även in sina namn i en varsin palm medans jag och Nick gick på krabb-jakt.



Efter någon timme var det dags för lunch så båten kom och hämtade oss igen (det är viktigt att äta när man är i Fiji) och efter maten tog jag, Adam, tomas och Thomas två kayaker och paddlade iväg till en öde ö och började utforska den. Hela skogen var full med kokosnötter och stranden med krabbor och Adam såg två hajar ute i vattnet. Efter att ha utforskat i nästan tre timmar hade de skickat ut en räddningsbåt för att leta efter oss, lite smått skamsna paddlade vi tillbaka och vi märkte att vågorna hade blivit större "Det här kommer gunga oss till sömns gott i kväll tänkte vi".

Efter middagen förvandlades båten till en club vid Aya Napa eller Ibiza. Det var bara ungdomar på båten så det vart drinkar och lekar hela kvällen och vi vart goda vänner med ett gäng från Skottland och vi spelade Ring of Fire fram till klockan ett då det var dags att sova efter en lång dag. När jag gick ner till våningen med sängarna så kände jag att vågorna hade blivit ännu större och jag vart lite orolig då jag sov på övervåningen i en våningsäng.

Jag sov väldigt oroligt fram tills klockan tre då helvetet brakade lös. Hela undervåningen vaknade av tunga ljud från övervåningen, skrik och att båten gungade farligt mycket.

Jag var först upp på övervåningen och fick verkligen hålla i mig i trappan för att inte ramla. Uppe på övervåningen hade alla bord och stolar vält. Baren hade total havererat och till och med glassfrysen hade tippat. Besättningsmännen sprang fram och tillbaka i panik och visste inte riktigt vad de skulle göra antar jag. Då di var på en katamaran även nu så visste jag att den inte skulle välta med det var verkligen läskigt. Jag spanade ut över relingen och såg att den lilla motorbåten som används som taxi var fastknuten vid akten på båten. Vågorna var då lätt över två meter höga och det fanns stor risk att den lilla båten skulle ryckas bort och försvinna. Därför tog sig en av besättningsmännen ut till båten för att starta motorn ifall de skulle behöva köra in den till stranden. Detta såg en tjej från Skottland så hon sprang ner till undervåningen där alla sov och skrek "De startar den lilla båten, vi måste överge skeppet, ta med era pass!". Det var aldrig någon riktig fara men ett alarm som detta spred skräck i alla ombord och när kaptenen valde att flytta båten till en annan bukt så var paniken på topp. Men i och med att båten flyttade på sig och vågorna vart mindre så lugnade folk ner sig och vi kunde gå och lägga oss igen runt klockan fem. Men jag har nog aldrig varit så rädd i hela mitt liv... Nära döden upplevelse tre denna resa.

Fiji - Tisdag

Fiji - Tisdag

Vi skulle stanna två nätter på ön Kuata så idag gick vi upp tidigt för att äta frukost för att sedan åka iväg på hajsnorkling. Jag hade ingen aning om vad det skulle innebära så jag hade väldigt låga förhoppningar när jag satte mig i motorbåten. Vi åkte i ca 40 minuter, rakt ut i vattnet för att sedan stanna till mitt ute i ingen stans. Där skulle vi visst hoppa av för vi var framme.

Jag måste medge att jag var lite orolig för när vi hade hoppat av båten hade han just kunnat vända och vi var körda. Men jag tog på mig mitt cyklop och hoppade i. Jag höll på att tappa andan. Vart jag än kollade så var det koraller, flera fotbollsplaner med koraller. Nacken snurrade som en grammofonskiva för det var så mycket man ville se. Men toppen nåddes ändå när jag plötsligt ser en haj bara några få meter från mig. Adrenalinet pumpade och någon stans djupt inne i mig kunde jag höra en röst som sade "jag vill tacka akademin som gjort detta möjligt...". Men inget hände. Vi stannade vid korallrevet och hajarna började hopas snart kom det en till och sedan ännu en. Våra guider som följde med oss i båtarna hoppade i och började fånga fisk för att mata hajarna och plötsligt hade vi sex hajar runt oss, alla mellan 1-2m långa. Då började de ta tag i hajarna under buken och i fenan för att hålla dem kvar och vi fick klappa och krama hajarna. Det kan säker vara den mest extrema upplevelsen jag någonsin har vart med om...

Efter ca två timmar med hajarna så åkte vi tillbaka (det var nämligen dags för lunch) så vi åkte båt i 40 minuter till och då de var två båtar med turister ute så försökte de tävla om vem som kom hem först. Vi studsade som en vante i en tvättmaskin när vår lilla motorbåt for över vågorna. Nära döden upplevelse två på denna resa.

Väl hemma åt vi lunch och jag och Nick gick till rummet och snackade någon timme. Vi vart riktigt bra kompisar under resan och jag kommer verkligen sakna honom. De andra gick på en hajk till ett berg men jag hade bara tagit med mig flipflop så jag var inte så sugen på att klättra i berg.


Fem stjärnor och roomservice ska det vara! Jag har en bild på duschen också men den vågade jag inte lägga upp...


Jag och Nick

På kvällen skulle de ha en Fijiansk ceremoni där de förberedde Kava och maten vi skulle äta fick vi bara äta med händerna. Nu när resan är slut kan jag säga att vi inte fick dålig mat en enda dag under resan. Tvärt om så var det riktigt bra mat faktiskt. Trots att vi hade blivit varnade från flera håll innan om hur dåligt det skulle vara. Efter middagen vart det Fijiansk dans och eldkonst och kvällen avslutades med att vi satt under ett litet tak, spelade gitarr och drack kava fram till småtimmarna. Det kan inte bli mycket mer Fiji än så här. (Kava är en rot som går att likna vid kamomill te, väldigt känt i södra ocianien)




Våra nya vänner i deras uniformer

Fiji - Måndag

Fiji - Måndag

Tisdag

Då vi bara skulle stanna på Bounty en dag så vaknade vi tidigt för att bege oss till nästa ö. För att åka mellan öarna så åker man med en katamaran som går fram och tillbaka varje dag. Katamaranen stannar vid en ö och man blir upphämtad eller avlämnad av en liten motorbåts-taxi. Därför vart det mycket motorbåt vilket jag gillar då jag inte har haft turen att få åka det innan. Men i alla fall. Vi sa hej då till Bounty och åkte katamaran en timme till tills vi kom till Kuata. Kuata var en mycket större än Bounty Island men också mycket mer autentisk. Resorten som vi stannade på drevs av en by och all vinst gick tillbaka till byn. Bra koncept tycker jag då Fijis regering inte gör något för sitt folk, de har inte ens polis...





När vi anlände stod halva byn på stranden och spelade gitarr och sjöng för oss, ett billigt turist-knep såklart men man kände sig verkligen välkommen.

Vi anlände men gav oss genast ut på äventyr. Vi åkte båt-taxi i en halvtimme till en annan ö där vi besökte en by, en kyrka och en lågstadieskola. Byn var även den väldigt fattig men skolan var förvånansvärt fin. Barnen var väldigt interesserade av vårt besök och frågade oss massor med frågor.


Barn: Hej vart kommer du ifrån?
Nick: Jag kommer från Belgien
Barn: Åh...
Nick: Vet du vart det ligger?
Barn: Klart jag vet det!
Nick: Vart ligger det då?
Barn: På kartan så klart!

Jag pratade också med en liten kille. Han undrade vart jag kom ifrån och då jag stod bredvid en karta så pekade jag ut Sverige. Han undrade då om det var fint där och jag log och ville svara "Ja det är jätte fint där, du borde åka dit någon gång, alla är jätte snälla där". Men när jag tänkte lite på vad jag precis skulle säga så kom jag på att det inte alls var så. Tvärt om. Han var ju både underutbildad och svart, han skulle få det riktigt svårt att passa in...



Under besökte vid byn passade vi på att handla lite turistkraffs vad byborna och vi fick även plocka ner kokosnötter från palmer, öppna och helt färsk kokosmjölk. Sen hoppade vi i båten och åkte tillbaka, det var nämligen dags för mat.


Have a good look dear, special price for you!



Väl hemma åt vi middag och efter det hade vi en brasa på stranden. Där satt jag och pratade med Jamie, en lärare från Australien om vårt besök till byn under dagen. Vi pratade om skillnaden i livsstil, värderingar och framtid. Kanske var barnen vi såg idag mycket lyckligare än vad vi någonsin har varit. För de vet inte vad de missar. Kanske kommer de ha mycket bättre liv än vad vi kommer få då de aldrig kommer uppleva så många krav som vi dagligen utsätts för. Kanske borde vi, istället för att skicka pengar till datorer, lära av dem. Hur man kan vara nöjd över det man har och bara njuta av nuet?

Fiji - Söndag

Fiji - Söndag

Måndag

Idag fick vi vakna tidigt för att hinna med bussen till hamnen. Så efter att ha avnjutit en fullgod frukost uppbyggd av toasts och frukt så gav vi oss iväg. Det regnade och bussen tog oss igenom Nadis förorter, det såg precis ut som om byarna skulle vart hämtade från en Röda korset reklam. Fiji är ett väldigt fattigt land...

Vi kom fram till hamnen och skulle checka in på vår tur, det hade igen blivit fel i bokningen och de ville placera 4 av oss på en tur och 4 av oss på en annan. Men vi lyckades ändra turen och fick göra "The Ulitiamte Lay" baklänges istället vilket vi inte hade något emot. Därför hoppade vi på vår katamaran och gav oss iväg till Bounty Island.


Hela gänget framme vid Bounty Island

Cirka en timme senare ankom vi till Bounty Island, just då regnade det men vi fick ändå ett varmt välkomnande.


Bounty Island, dock efter regnet


Vi anmälde att vi var där och de ville genast att vi skulle göra aktiviteter, men då det regnade var det inte värt att dra iväg och dyka eller snorkla. Istället så tog vi varsin kayak och paddlade runt hela ön. Det tog ca 40 minuter och under tiden hade vädret spruckit upp och vi kom tillbaka till en solig paradis ö. Därför valde vi att även gå runt hela ön vilket tog ungefär tjugo minuter. Under promenaden såg vi sjöstjärnor, krabbor, stingrockor och allt som hör till. Det var verkligen underbart.


Adam vid havet

Under dagen passade vi även på att köpa en massage var (45minuter för 92kr), Snorkla, bada i polen och i havet samt äta ett flertal gånger. Kvällen avslutades med mys på stranden vid solnedgången, en Fijiansk middag och nakenbad vid midnatt. Precis som det ska vara.


Jag och Adam mot världen!

Fiji - Lördag

Fiji - Lördag

Lördag

Allt började då vi tillsammans gick till busshållplatsen klockan 10 på lördag morgon. Vi var åtta totalt, Emilie, Thomas, Tomas, Desiree, Adam samt Emilies två vänner från Belgien, Nick och Anneleen. Tomas började morgonen med att glömma sin plånbok och när jag ringde Tomas för att fråga om han skulle ta med sin våtdräkt så väckte jag honom, 10 minuter innan vi skulle samlas.

Annars gick allt bra, vi lyckades ta bussen till tågstationen, tåget till flygplatsen och i god tid checka in. Dock kunde resan ha börjat väldigt tråkigt då tjejen på Subway glömde att ge tillbaka mitt Visakort när jag betalade och kom utrusande med det till mig tio minuter senare. Det kallar jag Karma, det lönar sig visst att lämna in plånböcker på Peace & Love.

Vi flög klockan tre, 4 timmar senare plus en tidsskillnad på två timmar så ankom vi till Fiji. Vi skulle anmäla oss i en servicedisk för att få vårt välkomstpaket och taxi till vårt första hostel. Damen i kassan var en riktig bitch och ville skicka iväg en av oss till andra sidan staden. Men efter lite hot och våld var vi på väg till Smugglers Cove, vårt första möte med Backpacker livet.

Det var klart över förväntan, fick sova i ett rum med 32 sängar och man fick ett eget skåp och hela två duschar...



Annars satt vi ute vid polen i hängmattorna och började sakta men säkert förstå att vi faktiskt var på Fiji. Vi träffade även Tanja från Tyskland och Nick från Englad och hade en riktigt trevlig kväll. Då de andra gick och lade sig satt jag, Nick och Nick i en hängmatta och pratade om livet hela natten, en kväll jag aldrig glömmer.




Quality Nick, Nick and Nick time

Jag lever!

Jag lever!

Trots storm, hajar och japanska turister sa sitter jag nu pa ett IT-cafe i Nadi, Fijis huvudstad. Aker hem imorgon tidigt sa kommer vara hemma i god tid till att ni borjar vakna antar jag. Da kommer det en STOR uppdatering kan jag lova!

Ps: Ingen av mina mobiler fungerade och da nagra av oarna vi besokte inte ens hade varmt vatten sa var det inget tal om internet. Men nu blir det back to Reality...