Vad vet du om kärleken?

Då temat på kvällen var romantiska komedier så började jag fundera på kärlek.

Den första filmen vi såg, Bride Wars handlade om två tjejer som hade vart bästa vänner i hela livet men råkar få samma tid och plats på sina bröllop och blir därför ärkerivaler. Personligen tycker jag att det var en riktigt dålig film, ojämlik och kvinnoförnedrande. De började tidigt i filmen med att påpeka att "Den viktigaste stund i en kvinnas liv är när en man friar till henne". Vilken idioti.

Det är alltså upp till mannen att söka en karriär, drömmar, äventyr, utbildning och nöjen i livet. Medens kvinnan bara ska vänta på att mannen en dag väljer att fria och kallar henne för fru. Inte undra på att vi lever i ett så ojämställt samhälle om kvinnor i ung ålder (jag antar att min lillasyster kommer se denna film) ser att det viktigaste här i livet är att hitta någon som vill ha en och att han ska fria. Självklart kommer andra mål i skuggan då för vi väljer ju alltid omedvetet att sträva mot det mål som har högst avkastning, högst värde. Män har alltid armbågat sig fram för att för att komma dit de vill, även om det handlar om en position på jobbet eller att få sin drömkvinna. Vi går lätt över lik bara vi ser att det i slutet kommer löna sig. Vill vi ha ett helt jämställt samhälle (vilket vi vill) så kan vi inte tvinga männen att ta det lugnare. Utan det är upp till kvinnorna i samhället att våga ta mer plats, kräva mer och inte hänga upp sig på saker som ändå inte leder till något bra.

Måste bara hänvisa till Pinks låt, Stupid Girl. Tycker den passar till ämnet.



Film nummertvå som vi såg ikväll hette "He is just not that into you..." vilket är ett citat från den kända tvserien Sex and the City och den handlar om hur kvinnor hittar på ursäkter på varför en kille inte beter sig som de vill eller inte ringer efter en träff eller för den delen plötsligt har börjat röka. Det korta svaret är att killar snabbt känner om de är intresserade eller inte av en person och det inte tjänar någonting att maniskt fundera på om killen har blivit påkörd eller blivit uppäten av ett lejon bara för att han inte har ringt på tre dagar. Filmen riktade det dock ur en synvinkel att alla kvinnor är öppna för alla män men blir behandlade som skit tillbaka. Vilket också är ren idioti. Jag tror ingen kvinna ger sig ut, på krogen och letar efter första bästa människa som skulle säga ja om hon friade på plats. Alla människor, om inte till och med alla levande varelser går på känsla, på intuition eller för den delen kärlek. Vill man att ett förhållande ska hålla måste man tänka "gillar jag honom/henne?" inte "gillar han/hon mig?".

De rörde också på det faktum att om ett liv är för bra och det inte finns några problem har människor en tendens att skapa problem för att få mer drama i tillvaron. Detta leder i filmen till att ett par efter sju år tillsammans separerar på grund av det faktum att mannen inte vill gifta sig. De är båda mycket förälskade i varandra och allting är bra men kvinnan skapar ett problem för att hon inte vill förstå hur bra de har det. Nu säger jag inte att det bara är kvinnor som gör det, män är minst lika bra på att förstora upp någonting som egentligen inte är ett problem från början. Andas mer, tänk igenom vad som egentligen betyder något och laga ingenting som redan fungerar.

Nu har jag absolut ingen aning om varför jag sitter här klockan två på natten och skriver om kärlek. Men jag kände bara att jag ville ventilera mig själv någon stans och då vart det här på bloggen. I helgen ska jag antagligen på en motorcykelmässa så då får jag jobba på min manliga sida också. God natt

1 kommentarer:

Anonym | 18 februari 2009 kl. 22:45

Oj vad motsägelsefullt det blev på slutet. Så man kan inte vara man och samtidigt prata om kärlek? Eller var du kanske ironisk? Låtom oss hoppas det. För FIs skull.

Datorn tvingar mig skriva flanild...