Fransmän...

Åkte och hämtade Frida i lördags och hon stod på flygplatsen klockan 12 och vi begav oss hemmåt igen. Vi kom hem strax efter 1 och snackade en stund och gick och lade oss klockan 2 då hon var jetlaggad och jag skulle jobba dagen efter.

Jag vaknade av ett alarm så trött som jag var så försökte jag sätta på Snooze på min väckarklocka, men trots att jag slog på den flera gånger så hände inget. Det var då det plötsligt kom över mig att det var brandlarmet!

Jag rusade upp och öppnade dörren till vardagsrummet som var fullt med en tjock blek rök och det luktade fränt. Det var då jag såg en kastrull på spisen som stog och bolmade så jag drog av den från plattan, satte på fläkten, stängde av brandlarmet och öppnade alla dörrar och rusade sen ut för att få luft. Efter att ha väntat ut den värsta röken så förstod vi att det självklart var martin som hade glömt sin pasta och vi vart rädda att det var något fel på honom. Så jag sprang in i lägenheten igen och tog mig in i hans rum, där han låg fint, däckad bredvid sin dator.

Hey man, you know you put the house on fire?


Men han sov så sött så jag kollade bara att han andades och flyttade hans dator till skrivbordet och gick ut och väntade ut mer rök. Vi kunde gå och lägga oss igen strax innan 5.


Beviset

Ska kännas att man lever :)

0 kommentarer: